You've been X:ed

Ibland funderar jag över mitt kärleksliv, eller snarare min brist på kärleksliv. Jag har funderat över varför ingen visar det minsta intresse för mig, fått för mig att jag är ful, konstig, till och med avskyvärd. Absurda tankar egentligen eftersom jag vet om att om detta hade varit sant hade jag fortfarande varit oskuld och jag hade inte haft flera långa förhållanden bakom mig. Nu sa jag egentligen emot mig själv eftersom jag redan haft flera förhållanden så måste ju den andra parten inblandad varit i alla fall lite intresserad. Men jag menar nu, sen förra våren. Jag grubblade redan i höstas på varför ingen hade ens försökt att stöta lite på mig under sommaren, jag var ju singel hela sommaren igenom.
Men sen insåg jag en sak, att jag "förträngt" att det faktiskt fanns folk förra sommaren som ville vara med mig. Under sommaren hann jag "dissa" (Skitfult ord, jag vet) 2 seriösa killar och en mindre seriös. Jag insåg också vilket fult sätt jag gjorde det på, bara började ignorera dem när jag insåg att jag inte var intresserad. Jag skäms lite över detta, eller ganska mycket egentligen för jag vet hur irriterande och framförallt sårande det är när den man är intresserad av inte ens svarar på sms eller när man ringer.
En kompis, eller en föredetta kompis kanske, skulle ha kallat mig player. Jag vill inte var det, inte alls, det är ju jävligt taskigt. Varför gör jag såhär? För att jag kan? För att jag inte fattar bättre? Fast det gör jag ju egentligen, därav denna text. Sommaren närmar sig igen, jag vill inte ha ytterligare en sådan sommar. Jag vill inte ha massa engångsgrejer, jag vill ha något seriöst, någon att dela även de dåliga sakerna med.

En av de seriösa killarna var verkligen seriös också, vi träffades under en spelning utanför Mellerud. Han är några år äldre, tre för att vara exakt, han kör en Volvo s40, han har hus, utbildning, bra jobb, han är söt, trevlig, mysig OCH DETTA DISSAR JAG?! Jag skulle definitivt kunna bli kär i denna kille, man mer korrekt, men ändå är jag bara taskig och skiter i honom. Sen såg jag honom några månader senare med en annan, och då blev jag sur. Jag hade absolut ingen rätt att bli sur, jag hade ju ignorerat honom.

Nej, till sommaren ska jag tänka mig för innan jag börjar umgås närmare med någon. Jag ska fundera mycket på om jag verkligen är intresserad eller om jag kommer att börja ignorera killen/tjejen.

Blä.